Följdsymtom

Typiska symtom och besvär vid nociplastiska smärttillstånd

Denna hemsida handlar om nociplastisk smärta och då är smärtan inte längre är ett symtom utan snarare en sjukdom. Smärtan är i sitt väsen central i symtombilden, den är obehaglig och pockar på uppmärksamhet men det blir fel om vi bara beskriver det som ett smärtproblem. De besvärstillstånd denna hemsida handlar om är mycket mera komplexa, de har många flera symtom än smärta som i hög grad påverkar måendet.

Vi möter många med nociplastisk smärta som inte ser sambanden i hela symtombilden. Det väcker oro om farlig sjukdom eller oro om framtiden. Det kan finnas tankar om sig själv som konstig eller inbillningssjuk. När vi träffar rehabdeltagare inleder vi med en genomgång av alla besvär som följer med nociplastisk smärta. Vi ställer frågan till deltagarna: Vilka symtom har ni? Listan nedan växer då fram som ett samlat svar från de 10 – 12 deltagare som är med i gruppen.

Svaren återkommer nästan samstämmigt i de smärtworkshop som jag (Jens) haft cirka en gång i månaden sedan 1993 där deltagarna själva får berätta om hur de mår. Jag blir då ofta illa till mods över allt elände som listas upp på tavlan. De flesta deltagarna däremot uttrycker sorg blandad med lättnad över att äntligen bli bekräftade. När det blir tydligt att många av följdsymtomen springer ur samma källa blir våra behandlingsförslag mera begripliga, se kapitel 4 Vägen mot bättring.

Observandum! Listan nedan kan ses vid andra tillstånd än smärta och stress så det är viktigt att du undersöker ditt hälsotillstånd hos husläkare om du inte redan har gjort det.

Isberget som har den största delen under ytan får vara metafor för alla symtom som inte är smärta. Symboliken är att det är bara det som syns ovanför ytan som benämns nämligen smärtan, medan det som inte syns under ytan på isberget lämnas därhän utan förklaring.

Några av besvären kan ha funnits före smärtan särskilt om man haft långvarig stress före uppkomsten av smärtproblemet. Vi väljer för enkelhetens skull att samla alla besvär under benämningen:

Följdsymtom

Kroppen

De flesta känner igen några av nedanstående förändringar som oftast inte är konstanta utan varierar eller kommer och går.

Vid symtom i huvud, hals och ansikte. Det är vanligt att synskärpan förändras eller varierar exempelvis med svårighet att fokusera på liten text eller text på TV. Ljuskänslighet. Balanssvårigheter och ostadighetskänsla. Öron­symtom: Lockkänsla, pip, sus, ljudkänslighet. Mera sällsynt före­komman­de är domningar i del av ansiktet, nästäppa, sväljnings­svårig­heter, klumpkänsla, förändrat tal - man snubblar över sista delen av ordet.

Vid besvär lokaliserade i skulderok, i övergången hals-bröstrygg eller mellan skulderbladen är det vanligt med symtom ut i armarna; domning, svaghet, svullnadskänsla i fingrarna (ofta knappt synlig), värk i fingerleder. I bröstkorgen kan det kännas trångt att andas eller som om andningen inte är helt fri.

Magsymtom av olika slag finns hos fler än hälften av de vi möter. Knip, känna sig upp­blåst ibland som ”ballongmage”, omväxlande diarré/förstoppning, magknip, gasar och tilltagande känslighet för olika födoämnen förekommer ofta. Hos en del finns magsymtom till och från redan tidigt i livet tex före långvarig smärta eller utmattning och då ökar misstanken att långvarig stressaktivering finns med som grundläggande sårbarhet, se kapitel 2 Stress och smärta slår följe. Det är också viktigt att vara uppmärksam på medicin­biverkan vid magbesvär.

Vid smärta i ländrygg och/eller höfter är det vanligt med utstrålande symtom eller besvär från benen; värk, domning, svaghet, nedsatt styrsel av benen.

Finns smärta i större delen av kroppen är det vanligt att den flyttar runt i kroppen, antingen från dag till dag eller med längre intervall.

Muskler och leder upplevs mera stela, kanske blir finmotoriken mera klumpig och det är lätt att tappa saker i golvet. Skakningar, ryckningar, sendrag blir vanligare och en del upplever restless legs.

Många har återkommande sjukdoms- eller feberkänsla fast tempen är normal eller endast lite förhöjd. Återkommande halsont kan finnas med. Det beror på en aktivering av immunsystemet som del av ökad stress. Detta symtom finns ofta tillsammans med andra såsom att det är slut på energi, se fliken aktivitetsbalans

Temperaturreglering: Det är vanligt att uppleva kalla händer och fötter. Även upplevelsen av att vara kall ”inuti benstommen”, det är svårt att klä sig varmt på ett behagligt sätt.

Urinträngningar är relativt vanligt, både natt och dag och särskilt vid stressiga situationer, såsom jobbiga telefonsamtal, att ha bråttom, blåst, gasar i magen mm

Energi

Många upplever nedsatt ork och återkommande trötthet. Nedsatt kraft och uthållighet i den smärtande kroppsdelen är också vanligt. Vid uttalad påverkan på energibalansen kan det uppstå sjukdomskänsla, mental och kroppslig orkeslöshet efter lätt eller måttlig fysisk aktivitet som dröjer kvar samma eller nästa dag. Tillståndet benämnas PEM (Post Exertional Malaise ) vilket betyder ansträngningsutlöst försämring. En sådan reaktion kan också utlösas av känslor, konflikter och orostankar.

Sömnen

Sömnen störs ofta. Det kan vara svårt att somna eller många uppvak under natten vilket inte ger tillräcklig vila/återhämtning. En del kan ha förlängd sömntid utan att få återhämtning.

Tanke

Med smärtan kan vår minnes- och koncentrationsförmåga störas. Det kan till exempel vara svårt att läsa en roman, det är svårt att komma ihåg handlingen. En del upplever nedsatt förmåga att göra olika saker samtidigt - det som kallas simultankapacitet. Minnet påverkas ofta, allt ifrån att känna sig mera vimsig till uttalad glömska såsom missade avtal, glömda koder och recept. Det är också viktigt att uppmärksamma att orsaken kan vara en möjlig medicinpåverkan när hjärnkapaciteten upplevs försämrad.

Orostankar

Hur kommer det att bli? Är det farligt? Får jag behålla jobbet? Orkar de nära och kära stå ut med mig? Det finns risk att grubbel och uppmärksamhet på smärtan upptar alltmer av tankeinnehållet. Allt detta kan leda till upplevelsen av att horisonten krymper.

Stämningsläge och känslor

Här rapporterar de flesta en förändring. Nästan obligatoriskt är en ökad irritabilitet, ”kort stubin”. Till följd av denna irritabilitet mot sin omgivning följer ofta skuldkänslor. Andra faller lätt i gråt. Att ha en smärta som inte går över är ofta förknippad med negativa känslor som rädsla, skam och ilska.

Många patienter med nociplastisk smärta har nedstämdhet och ångest, vilket i sin tur påverkar smärtan negativt. Mening och glädje­ämnen minskar. Oro/ångest är vanligt i olika former. Den kan ha ”kroppslig” karaktär med exempelvis hjärtklappning, andnöd, svett­ning. Den kan vara situationsbetingad, exempelvis till bilåkning om man varit med om en bilolycka, den kan vara av en mera diffus känsla eller av panik­karaktär till exempel rädsla för at vistas med många människor, som exempelvis att gå in i en mataffär.

Den ökande kunskapen om posttraumatiskt stressyndrom visar sig i vissa fall kan ha bidragit till smärtutvecklingen.

Socialt

Självkänsla och sociala relationer påverkas ofta negativt. Upplevelsen är ofta ett större beroende av andra i familjen eller i arbetet för att utföra vissa saker. En beroendeställning uppstår också i relation till sjukvården för att få läkarkontakt, recept med mera. För många innebär smärtan att det finns aktiviteter i arbete eller fritid som man inte längre fungerar så bra. Beroendet av andra leder till minskad känsla av att själv råda över sitt liv, minskad känsla av kontroll. Social isolering tilltar, ork och lust att umgås med andra leder minskar.

Ekonomin påverkas ofta.

***

De flesta har inte alla ovanstående problem eller symtom samtidigt utan det är mera vanligt med några. Det finns andra symtom än de här nämnda. Symtomen är i sig ofarliga men besvärliga och kan i perioder bli en stor del av lidandet. Oftast kan de behandlas eller åtminstone för­bättras.